I Dialog med mig gamla professor Johan Widén och Barnett Newman

Skickade en bild via mail på min senaste målning “Tzim Tzum Lady”, till min gamla professor på Kungl. Konsthögskolan Johan Widén. Han svarade med att skicka tillbaka en bild på en stor järnskulptur med orden. “Förstår att du är i dialog med “Zim Zum 1″.” Jag hade aldrig sett skulpturen förut utan frågade, något förläget, vem konstnären är. Barnett Newman gjorde den 1969, och den står i San Francisco.

Det märkliga i det här är att Barnett Newmans skulptur har samma sick sack form som draperiet/håret på min Tzim Tzum Lady. När jag söker mer information om skulpturen, genom föreläsningar och avhandlingar tillgängliga på nätet, finner jag också fler liknelser, förutom titeln förstås. Jag ska ge er min tolkning av målningen, så ser ni själva. Jag tror verkligen på något som är större än min avsikt, större än mitt ego och större än konstens eget sammanhang, att konsten är uppkopplad till något som, i bästa fall, ingen människa kan styra över. Det inger hopp, för jag tror att den kraften är god.

TZIMTZUMLADY

Näsan symboliserar en röd fisk, den står för välstånd, lycka, fruktbarhet. Från egypternas hieroglyfer. Draperiet som också kan vara hår är en portal in till gudarnas värld,,efter shintoismens zig-zag formade “shide”. Ögonen är det enda på målningen, förutom titeln, som är taget ur judendomen och som har en viktig del. Ett öga är ett fönster, och det andra ögat är en spegel. (Det yttre och det inre perspektivet, som ska vara i balans) Det kommer från en berättelse jag tyckte om av en rabbi.

In Hasidic tradition there is a beautiful story that illustrates the moral danger implicit in mirrors.

A very rich young man went to see a Rabbi in order to ask his advice about what he should do with his life. The rabbi led him over to the window and asked him:

“What can you see through the glass?”

“I can see men coming and going and a blind man begging for alms in the street.”

Then the rabbi showed him a large mirror and said to him:

“Look in this mirror and tell me what you see.”

“I can see myself.”

“And you can’t see the others. Notice that the window and the mirror are both made of the same basic material, glass.

“You should compare yourself to these two kinds of glass. Poor, you saw other people and felt compassion for them. Rich – covered in silver – you see yourself.

“You will only be worth anything when you have the courage to tear away the coating of silver covering your eyes in order to be able to see again and love your fellow man.”

The rabbi is conveying a powerful lesson about the danger of wealth leading to self-absorption, and self-absorption creating the narcissism which can blind us to the needs and the presence of others.

..

Denna tolkning skrev jag, för mig själv, dagen innan jag ens kände till Barnett Newmans skulptur Zim Zum 1. Newmans koppling till fönster med sitt konstverk får mig att rysa. Och den intuitionen/dialogen ger bränsle att vilja fortsätta. För ibland känns det som; varför ska jag ta plats, och varför borde min konst få finnas? Men det går inte att ta patent på solen och inte heller på det materiella uttrycket, för konsten lever sitt eget liv, och vill den komma ut, hittar konsten sina egna gudomliga vägar. Hur hårt den än motarbetas, av mörka krafter, så sipprar det alltid ut en liten droppe, liv.

tumblr_inline_mr4eft95K61qz4rgp

Zim Zum 1, 1969, Barnett Newman.

Ta hand om varandra!!!

W