egen väg

För att vara en riktig konstnär enligt mig, så har man ett eget driv,,som drivs av ett hamrande måste och intresse av att reda ut, upptäcka, ställa till, hur som helst, men det är oåterkalleligt och kompromisslöst. Denna kraft behöver ingen som talar om för dig hur du ska göra konst eller som talar om vad som tycks om din konst, eller någon struktur för Hur du ska vara en konstnär, den är av sig själv,,Viktig.

Dan Wolgers konst fick/får människor att känna sig viktiga. För det är trots allt betraktaren som står i fokus här,,inte konstnären för hen är bara ett don (enligt honom). Och när jag som betraktare sitter och löser hans verk, på hans hemsida eller i bokform så är det ett universum, en genialitet som jag får ta del av.  Jag skrattar så jag får tårar i ögonen, jag ser Euklides parallellaxiom eller Parmenides perspektiv på det lysande varat. Det är ett hisnande stimuli i klass med Warhol eller Duchamp. D Wolgers konst kräver och bänder upp min hjärna så att jag kan se och uppleva något nytt. Och jag förstår först nu Varför Dan Wolgers har synts överallt och är den enda svenska konstnären representerad på Frankrikes nationalmuseum Du Louvre i Paris. Därför att han kompromisslöst går sin egen väg! Hatten av för skrivarkurser på Basis,,han är tamejfan den mest radikala konstnär sedan Warhol. Likheten att inte bry sig ett skit om hur saker bör vara, och förståelsen av att lågt och högt är samma sak, det har de två konstnärerna gemensamt. Konsten kommer alltid Först!

Jag stötte på D Wolgers verk första gången när jag gick på Gerlesborgsskolan, han var där och föreläste. Jag blev imponerad av hur han hittade ett glapp mellan verket och betraktaren, belyste och sinnesretade just det mellanrummet. Det triggade igång många tankar hos mig. Fast det är först nu i vuxen ålder som jag inser vidden av hans arbete. Ann Edholms målningar fick mig som konstskolestudent att gråta för att de så direkt slog an mot min sorg jag bar och gjorde den vacker och stark,, med åren. Dan Wolgers skulpturer om man nu får kallade dem det, får mig att skratta och intellektuellt stimulera mina små grå,,för att bråddjupt och intelligent kunna Ta den sorgen och göra något eget av den.

Dessa böcker borde alla i första klass på Sveriges konsthögskolor få läsa.

DW_books

om jag bara har möjlighet att köpa en av dessa tre böcker, skulle jag rekommendera den i mitten, jag beställde den på adlibris för en femtiolapp. den innehåller mest färgfotografier på enskilda verk med titel och år. Lena Anderssons tolkningar (till vänster) är ett konstnärskap i sig, också med fina färgfoton, men jag föredrar mina egna tolkningar,,D Wolgers verk är ju lite som att beställa hem en korsordsbok,,man vill ju inte att någon annan ska ha fyllt i dem åt en. Den blå till höger är ett konstverk. Med svartvita foton och handtryckt pärm. Den innehåller också en rolig sketch i form av en intervju mellan en journalist och Dan Wolgers,,helt bisarr intervju,,men inget jag kommer bläddra i igen,,boken i mitten, med alla verken samlade i färg, är bäst.

//W